Nykils kyrka från 1786

Nykils socken, som hörde till Valkebo härad, ligger i gränslandet söder om östgötaslätten, norr om Ulrika socken. Nykil är för första gången omnämnt i skrift 1346 och kallas då Nyakil i motsatts till Gammalkil, som är omnämnt 1345. Socknen Nykils namn är en naturbeteckning och avser den nyodling som skjuter in i skogslandet i formation av en kil. Innan marken togs i bruk för odling i detta område, nyttjades det för kreatursbete med fäbodar uppförda för ändamålet. De gårdar där dessa låg har ofta namn sammansatt av -bo som ursprungligen var boda, eller -säter, t.ex. Haraldsbo (Haralds fäbod), Tobo (toves fäbod), Dockebo (Dockes fäbod), Gålsäter, Räcksäter och Rösäter. Andra mycket gamla gårdsnamn bygger på naturbeteckningar, t.ex. Bäck, Drögshult (efter sjön Drögen), Limmerhult (efter sjön Limmern) osv.

Nykil är en socken utbruten ur Gammalkil under tidiga medeltiden. 1761 blev södra delarna utbrutet till Ulrika socken. Från 1962 ingår Nykil i ett pastorat tillsammans med Gammalkil och Ulrika. En kyrka uppfördes i Nykil under 1200-talet och av denna kvarstår endast delar av tornbyggnaden. Själva tornet uppfördes 1761- 1763, som sedan 1800 gjordes något lägre och är det nuvarande. Övriga delen av kyrkan uppfördes 1784 - 1786 av byggmästaren Casper Seurling från Mjölby. Kyrkan är ett exempel på den Gustavianska kyrkostilen. Långhus och kor bildar ett kyrkorum försett med stora fönster, vilket ger rymd och ljus. Taket är tunnvälvt. Kyrkans interiör domineras av altare, predikstol och läktare med orgel. I koret finns en träskulptur som föreställer Madonnan och Jesusbarnet. Denna är från slutet av 1200-talet eller i början av 1300-talet. Tiumfkrucifixet är från slutet av 1300-talet. Bland övriga föremål i kyrkan kan nämnas en sjuarmad ljusstake, vilken är skänkt av överste Johan Drake och hans fru Margareta Klingspor 1666. Ljusstaken är försedd med de bådas alliansvapen, dvs. Drake och Klingspor.

Mina anfäder i Nykils socken på följande gårdar

Munktorp och Damsäter

Här bodde torparen Anders Carlsson och hans hustru Anna Matsdotter. 1750 föddes dottern Annika Andersdotter. Annika gifte sig 1778 med soldaten i Ulrika socken, Lars Persson Sollfeldt, som var född i Nystugan vid Stora Kolaryd.

Nystugan, Stora Kolaryds ägor

I december 1750 antogs Per Gabrielsson Viman som soldat för rote nr 10, Kinds Kompani vid Första Livgrenadjär Regementet. En månad tidigare hade Per gift sig med Ingeborg Larsdotter i Nykils socken. Paret flyttade nu in i Nystugan under Stora Kolaryds ägor. Kolaryd ligger endast ett par kilometer norr om Nykils kyrka. Här fick paret fyra barn, två döttrar, Helena och Margareta samt två sönder, Lars och Gabriel. Hustrun Ingeborg dog endast 41 år gammal och ett och ett halvt år efter hon fött Gabriel. År 1777 hade Per avancerat till korpral och sonen Lars var nu utflyttat och soldat för Sålltorp rote nr 2 i Ulrika socken. Per dog på roten år 1783, 55 år gammal.

Skogsberg och Skogstorp, Dröghults ägor

År 1825, när soldaten Sven Planck Wallpol, avskedas från sin tjänstgöring vid Första Livgrenadjär Regementet, flyttar han till torpet Skogsberg under Dröghults ägor. Skogsberg ligger alldeles vid gränsen mot Ulrika socken, som familjen nu lämnat. Med Sven följer hela familjen, hustrun Ingeborg Larsdotter, Gustaf, 20 år, Niclaus, 13 år, Johannes, 10 år, Anna, 7 år och Anders, 4 år. Endast efter ett år i Skogsberg, 1826, flyttar Gustaf hemifrån till Skälstorp i Vist socken. Där blir han soldat vid samma regemente där hans far Sven tjänat under 22 år. Året därefter flyttar Niclaus, då 15 år gammal, till Ullstorp i Nykils socken. Omkring 1835, då sonen Johannes är 15 år, är det även dags för honom att flytta ut och ta tjänst. Johannes flyttar till Sandbäcken under Skullebo ägor. Den yngste sonen Anders också ut vid 15 års ålder, först till Hejebo? och därefter till Kättestad. När dottern Anna är omkring 22 år flyttar även hon iväg. Sven och Ingeborg bor dock inte ensamma särskilt länge. Sonen Johannes flyttar tillbaka och blir ägare av torpet. Sven och Ingeborg flyttar in i ett tillhus vid Skogstorp, som torpet nu kallas. Vid 71 års ålder dör Ingeborg. Änklingen Sven, som är svagögd sedan sin pension som soldat, flytta 1865 till ett tillhus vid Lillstugan, Fogelkulla Mellangård. 96 år gammal flyttar den nu blinde Sven till Skullebo, där han dör samma år. Johannes pantsätter sitt torp under 1860-talet och flyttar 1868 till av mig okänd ort.

Lillsätter, Åbysätters ägor

Maja Nilsdotter flyttade 1824 från Svarvarestugan i Ulrika socken för att gifta sig med livgrenadjären Sven Bark. Bröllopet stod den 19 oktober 1824 och Maja flyttade in i soldattrorpet Lillsätter på Åbysätters ägor. Den 7 juni 1826 födde Maja en son som döptes till Carl Johan. Som knekt blev soldaterna kommenderade till arbete vid Göta Kanal. Under en sådan kommendering, år 1827, dog Sven. Den unga änka och modern gifte om sig med Gustaf Ström, livgrenadjär vid Skälstorp i Vist socken.